Det är mycket man ska stå ut med...

 

Vilket sanslöst skitväder att komma hem till... Någon stackars enstaka plusgrad, dagsregn och iskall ostvind...

 

Ingen större lust att sticka ut ens näsan i detta väder... Viss skillnad mot förra vecka om man så säger...

 

Då hade vi runt femton på nätterna och härligt, soliga 22-24 på dagarna...

 

Dimma, regn, blåst, råkallt och allmänt dystert höstväder...

 

I och för sig har två långbenta flyttat...

 

Fem små individer bodde i ett hus men så flyttade en till Lund och då var dom bara fyra...

Fyra små individer bodde i ett hus men så flyttade en till stan och då var dom bara tre...

Tre små individer bodde i ett hus...

 

I alla fall...

 

Så var det ja...

 

Det låg en stooor båt på redden utanför Råå idag...

Frun hittade annons om kyl (med bubbelvatten som vi har) och frys (med ismaskin som vi inte har...) i samma rostfria version som vi har. Fem år gamla... Kanske snickaren skulle ha nyare saker...

 

Lördag kväll for vi till Ekeby och lastade bägge på släpet...

 

Hahaha...

 

Ordningen är återställd...

 

Inter slog Juve med tre mot ett...

 

Tre - ett...

 

Känn flåset i nacken...

 

Nu är det bara en tidsfråga...

 

Må väl / C

Dags för skifte till vinterdäck... på tre bilar...

 

Aviserades redan förra helgen men, eller kanske just därför, visslade det bara till så var alla borta...

 

En skulle jobba över...

En skulle till Lund...

En skulle till stan för att handla bestick...

 

Kvar blev mor och jag... och en j...la massa däck...

 

Tittar ju inte speciellt mycket på TV men ibland så...

 

Fick reda på att det just nu går en realitysåpa som heter Göta kanal och då jag ju känner till stora delar av denna kanal tyckte jag det kunde vara trevligt att titta lite...

 

Visas någon vardagskväll så igår, fredag, kopplade vi, med Houstons hjälp, in datorn till TV'n och kunde via SVT Play titta på de två första avsnitten...

 

Många trevliga minnen, massor av igenkännande platser och välkända situationer, faktiskt även för frun i huset...

 

Fast i slutet av andra delen började plötsligt programmet spelas upp i allt snabbare hastighet och slutligen lät det som om Kalle Anka var den berättande rösten...

 

Hjälp Houston, skrek vi, och ut kom den räddande "ängelen"...

 

Om du tar bort benet från tangentbordet så kanske du inte ökar hastigheten, var kommentaren...

 

Vi har nämligen blivit utrustade med ett trådlöst tangentbord och det låg lämpligt placerat inom behagligt räckhåll alldeles bredvid mig i soffan... Någonstans i slutet av andra avsnittet lade jag upp ena benet i soffan för att sträcka ut det liiite och råkade då, alldeles omedvetet, komma åt tangentbordet just där det styr hastigheten på uppspelningen...

 

Hahaha...

 

Som det kan gå...

 

Må väl / C