Var det att sitta på nedre muren och raka sig eller var det att hämta upp en ny vinflaska från källaren som var det mest ansträngande idag???

Allting har ju fått ett annat perspektiv nu. Jag menar…

Här läser man båttidningar, jag har väl ett tjugotal med mig ner, med reseskildringar från kanalfärder både när och fjärran. Vi har många gånger diskuterat möjligheten att byta till en kanalbåt och kajka runt på Europas kanaler ett antal år. Hela tiden med något nytt som mål…

På andra sidor läser man om seglingar i både kända och okända vatten. Visst har vi även här, mörka vinterkvällar, diskuterat möjligheten att segla till den eller den destinationen, både när och fjärran. Hela tiden med något nytt som mål…

Det fanns även en tid då barnen var små och vi kajkade runt först i Sverige med husvagn och sedan kors och tvärs i Europa med husbilen. Det är väl snart trettio år sedan vi började men visst har vi diskuterat möjligheten att köra runt i en lite mer lagom stor husbil igen, bara vi två. Hela tiden med något nytt som mål…

Eftersom vi bara är två har vi även haft idén uppe att kajka runt med personbil till ställen som kanske inte lämpar sig för husbil. Även här, hela tiden med något nytt som mål…

Fast nu sitter vi parkerade här i det norditalienska böljande landskapet utan några större problem utom en gräsmatta som ska klippas med jämna mellanrum och några blommor som behöver lite omvårdnad då och då…

Inga problem med vattenbrist i kanaler och broar avstängda för reparation i veckor, aldrig behöva oroa sig för att bli inblåsta eller förfäras över sanslöst dyra båtreparationer, inga köer till alldeles för få ställplatser i förhållande till det ständigt växande antalet husbilar och framförallt, inget nytt mål i sikte…

Under alla år har det hela tiden varit något som dragit, som gjort att vi inte kunnat stanna och ta det lugnt. Visst, några dagar eller kanske en vecka men hela tiden har det funnits en gräns, en tidsspärr då vi måste ge oss iväg till ett nytt mål… Även om det varit att köra eller segla hemåt så har det varit tvunget…

Nu har vi suttit här en och en halv vecka och inte gjort ett jäkla dugg… Suttit här utan att ha haft något nytt mål som dragit… Klockrent…

Visst har vi haft att göra med lite skötsel och andra alldagliga ting men inget som varit tvunget. Gör vi det inte idag så gör vi det väl imorgon… Eller i övermorgon… Eller nästa vecka…

Låter som en mycket bra sysselsättning, tycker jag…

Och om vi nu skulle få för oss att kajka runt på någon kanal, segla någonstans eller bila till något nytt ställe så finns fortfarande möjligheten att lösa det tillfälligt.

Impulsköpet vi gjorde för några år sedan visade sig vara ett riktigt kap. I en annons hittade vi två femläges trästolar plus två bord, välanvända men någorlunda hela, hos ett par på söder som snart skulle flytta. Frun i huset prutade och vi fick dom till vettigt pris.

Fick fackmannamässig hjälp av min kollega Åke och snart såg borden ut som nya. Stolarna slipade jag till önskad finish.

Efter lite letande hittade vi passande mörkblåa dynor även det till vettigt pris.

Vi hade ju handlat hos slaktaren utanför Di Piu tidigare och visste att han hade enormt goda kycklingrullader som dom gjort själva. När vi nu kom och skulle handla hittade vi inga och då vi frågade var båda mycket frågande till vad vi menade…

Efter en del dividerande och flera förslag som vi förkastade kom han den burduse på att det kanske var involtini di pollo vi menade…

Men det har vi inga…

Fast jag gör några om ni vill ha… Klart vi ville… Hur många vill ni ha, frågade han och med tanke på förra gången vi handlade tyckte vi att fyra vore lagom till oss…

Han började fixa och det var definitivt inte första gången han gjorde det för det gick snabbt och smidigt. Men dom blev enorma…