Ja, ni skulle bara ha hört - och sett...

Det började ju snöa ymnigt på eftermiddagen idag och då vi ändå hade en del ärenden i stan tyckte vi det var lämpligt att titta till båten samtidigt.

Fastän vi har antisladd på bilen, så'n där elektronisk stabilitetskontroll som gör att det i stort sett är omöjligt att få sladd, kanonbra och säkert till tusen men f..n så tråkigt, så var det duktigt slirigt. Ett par gånger kopplade jag faktiskt ur den bara för att leka lite... Skitkul... Tyckte jag i alla fall...

Nåväl, det har under eftermiddagen kommit runt en dm nysnö och ute på landet är det fluffig, suverän och lättskottad snö. Men vid båten ska det inte vara snö så vi borstade bort så mycket vi kunde och jag tråcklade mig in under pressen över sittbrunnen, som syns på bild i ett tidigare inlägg, för att kolla läget. Även fast där finns en press över yr det ju in lite snö speciellet nu då den, för ovanlighets skull, är så fluffig. Förmodligen har där smält lite och då vi ju plockat bort durkarna är där enbart glasfiber att stå på. Is på glasfiber är något så in i hel...e halt så ni kan inte ana. Jodå, fötterna bara försvann under mig och jag föll handlöst framåt, ner mot nedgångshålet, och skulle ta emot mig med händerna mot sargarna på sidan, var tanken som hann blixtra förbi.

Nu är det ju så olyckligt att skjutluckan brukar svälla något vintertid vilket gör att den går väldigt trögt så vi brukar bara banka den framåt någon cm eller så pass att vi kan plocka upp de tre nedgångsluckorna och sedan åla oss ner in i båten. Det brukar gå alldeles förträffligt men då gäller det ju att komma ihåg att skjutluckan är i sitt bakersta läge. Det fanns nu inte med i tanken när jag slängde upp händerna för att ta emot mig, vilket fick till följd att dryga 95 kilos klumpeduns dundrade med pannan före rakt in i skjutluckans sarg med ett öronbedövande dååån. Kan garantera att det var riktigt stjärnklart då för jag såg i alla fall en väldig massa stjärnor...

Vi packade ihop och tog oss hem via Lidl, Maxi, tankning, apoteket samt bolaget och någonstans under vägen konstaterade L att det var "ett ordentligt märke du har i pannan...".

Nu passade det ju alldeles utmärkt att vrida nacken av den Jack Daniel's jag fick när M & M kom hem från Spanien förra veckan. Det påstås ju att JD hjälper mot det mesta och då är det bara att hoppas att den hjälper lite mot denna huvudvärk...

Det bultar lite i tinningarna, L producerar julgodis i långa banor, brasan brinner hemtrevligt, Sanna, Sonja och Shirley sjunger julsånger på tv'n, grabbarna är på spelarmöte, snön faller tungt och det luktar jul...

Må väl / C